BIenvenue sur Le Monde des Prédateurs

Ceci est un blog "franco-suédois", car je vais y écrire les articles que j'écrivis sur mon ancien blog "Rovdjurens Värld", donc je vais y continuer.

mercredi 14 septembre 2011

Ett folk som jagar med örnar som Djingis Khan gjorde

 Texten här undertill är en gamma artikel som jag skrev efter att ha sett ett reportage om folket Kazakh, ett mongoliskt folk som jagar med örnar, en traditionell jaktmetod, den har använts av mànga genom historiens gàng. örnen symboliserar ju sà mycket, men i det antika rom sà var örnen en viktig symbol. 

Jag gillar falkar, vràkar, örnar och ugglor, vilka fascinerande djur, men det är synen som är det viktigaste hos de flesta rovfàglarna, fast hos ugglorna sà sitter örenen lätt asymmetriskt vilket hjälper dem att lokalisera bytet, oftast en sork eller en gnagare som gömmer sig i gräset eller i en ytlig tunnel. 

Det folket som artikeln handlar om är mest troligtvis ättlingar till Djingis Khan, fast jag har inte gjort nàgra efterforskningar, det kanske jag borde göra. Men det jag ville poängtera är att människan utnyttjar rovdjuren i jakten, det har de gjort med vargen, de anpassade vargen till sina behov, detsamma gäller i stor del för rovfàglarna. Men det sker ej pà samma sätt, även om rovfàglar används inom jakt. I det här fallet används en kungsörn i jakten.
_________________________________________________________________ 


Ett folk som lever i det västra Mongoliet, en antik tradition som existerar än idag, de jagar med hjälp av örnar. Djinghis Khan hade tusen rovfàglar till jakt, som historien förtäljar, bl.a. örnar, falkar etc… Det var inhägnade omràden där bara Khan hade rätt att jaga.
aiglechasseur2.jpgFolket Kazakh jagar enligt den traditionella jaktmetoden med örnar, de formar sina örnar fràn det att de är smà och örnarna blir familjemedlemmar hos Kazakh. Berkutchi är en falkonerare som jagar med kungsörnar, en utbildning som anses vara svàr och farlig, även för de erfarna. Kungsörnen är ej en slav, den är en medarbetare inom jakten.
aigl_roya3.jpg
Berkutchi följer en gammal tradition av nomader som lagrade och bevarade päls. Det sociala statuset hos en Berkutchi beror pà klimatet, och behovet av varma kläder, solida och tàliga under vintern. De bästa pälsarna som är anpassade till klimatet är de av varg eller räv. Men en berkutchi kan ocksà ge ett spirituellt stöd till gravida kvinnor som eventuellt lider av svàra förlossningar, ty örnen är symbolen av det goda varandet och styrkan.
Berkutchi à cheval & aigles royaux
Enligt den populära visheten sà är en Berkutchi auktoriteten som ej kan motsägas inom domänen förlossning och förnyandet av fertiliten. I nomadernas kultur i Asien sà kan en Berkutchi göra en kvinna som inte har varit gravid pà länge ännu en gàng gravid.
relation entre un Barkutchi et un aigle royal
Se denna video:



Chasse au renard
aigliers
Verktyg av en Berkutchi
Verktyg av en Berkutchi
Utseende och kännetecken hos Kungsörnen ( utdrag ur wikipedia ):
Adulta kungsörnar varierar kraftigt i storlek och vissa tillhör de största örnarna inom släktet Aquila. Merparten av underarterna är mellan 65 – 100 cm, med ett vingspann på 150 – 240 cm, och väger 2,5 – 7 kg. Den minsta underarten är A. c. japonica och A. c. daphanea är den som i genomsnitt är störst.[4] Dock förekommer det att individer av A. c. canadensis kan bli större än medel och den största uppmätta kungsörnen var av detta taxa och vägde 9 kg och mätte 102 cm.[5] Som med många arter inom Accipitriformes, så är honorna större än hanarna och kungsörnshonorna väger i genomsnitt en fjärdedel- till en tredjedel mer än hanarna.
Kungsörnen anlägger adult fjäderdräkt under det femte året. Fjäderdräkten hos den adulta fågeln varierar från svartbrun till mörkt brun med en guldbrun hjässa och nacke. De övre vingtäckarna är ljusare medan vingpennorna är i det närmaste svarta. Även ovansidan av stjärtfjädrarna är ljusare närmast stjärtbasen med en otydlig mörk bandning. Juvenila och subadulta fåglar är mer jämnbruna men har istället en mer kontrastrik vingundersida och stjärt. I alla fjäderdräkter uppvisar undersidan av stjärten en vit bas i kontrast till de svarta stjärtfjäderspetsarna. Denna vita stjärtbas är större hos de subadulta fåglarna. På samma sätt är det med den vita fläck som subadulta fåglar har vid karpalleden och som långsamt bli mindre för varje ruggning.
I förhållande till havsörnen är den något mindre, har avrundad stjärt mot havsörnens spetsiga och den har har fjäderklädda tarser, vilket havsörnen saknar.”

Aucun commentaire:

Enregistrer un commentaire