BIenvenue sur Le Monde des Prédateurs

Ceci est un blog "franco-suédois", car je vais y écrire les articles que j'écrivis sur mon ancien blog "Rovdjurens Värld", donc je vais y continuer.

lundi 5 décembre 2011

Nordiskt samarbete om rovdjur

Nordiska länder ska samarbeta om rovdjur
Idén i sig är jag inte emot, fast jag tvivlar pà Sveriges och Norges förmàga att inse rovdjurens betydelse i naturen, Finland är bättre pà rovdjursfràgorna än Sverige och Norge tillsammans.

Björnen vandrar ju, särskilt de unga hannarna för att finna ett revir, det innebär att de kan söka sig söderut, brunbjörnen finns ocksà i Frankrike, i Pyrenéerna. Vargen har àtervänt till Frankrike, fast har människan lärt sig av sina misstag? Svaret är nej!

Lynx, lodjuret är skyggt, fast jag har sett en hona med ungar när jag var ute och promenerade i skogen med min collie, hon ville förstàs jaga ungarna, fast jag höll i henne, ett privilegium att fà se en hona med ungar. Det är ett rovdjur som försörjer sig genom jakten, det är naturens regler som gäller. Att människan förlorar enstaka djur är inget problem, problemet är att de vilda djuren fàr allt mindre plats att röra sig pà, sà det är människans fel!

Människan màste lära sig att leva med naturen och sluta upp med att försöka kontrollera den!

samedi 3 décembre 2011

Alouette-gentille-alouette


Sànglärka, info finns här...
Sànglärka i flykt

Det är en fàgel som är en flyttfàgel och i Sverige häckar den i Lappland, fast istället för att prata om den i Sverige sà hàller jag mig till Frankrike.
Sånglärka
Status i världen: Livskraftig (lc) Systematik Vetenskapligt namn
Alauda arvensis 2.jpg
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Tättingar
Passeriformes
Familj: Lärkor
Alaudidae
Släkte: Alauda
Art: Sånglärka
A. arvensis
§Alauda arvensis
Auktor: Linné, 1758

Ett sånglärkebo med ägg.
Ett sånglärkebo med ägg.
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
Sånglärka (Alauda arvensis), också kallad lärka, är en fågel i familjen lärkor.
Det är inte dess utseende som gör att man känner igen den, även om vingspetsarna är karaktäristiska i flykt och det som stàr i Wikipedia;
Sånglärkan är på ovansidan gråbrunspräcklig med ljusa fjäderkanter. Halsen och bröstet är vita, med gul anstrykning och täta, svartaktiga fläckar som slutar tvärt mot den ostreckade buken som är vit med svagare gul anstrykning. Ovansidan av vingpennorna är svartaktiga med rödbruna kanter och ovansidan av vingen har en vitaktig bakkant, medan undersidan av vingen är gråvit. Stjärten är trefägad: de yttersta pennorna är i olika grad vita, sedan följer svarta pennor medan de mellersta pennparen är brunaktiga. Lärkan mäter 16-18 centimeter på längden, har ett vingspann på 30-36 centimeter och väger 33-45 gram.
Det är ju dess utseende, men dà det är sällan som man ser den sà hör man den desto oftare. Den är vanlig i Frankrike, nàgra enstaka par häckar i Midi och sällsynt pà Korsika. Den undviker odlade omràden och finns pà prärien. Den har upptäckts mellan 2000 och 2500 m över havet.
Häckandet
Boet är pà marken, vegetation undviks för att ha en sorti fràn boet, det är honan som bygger boet med örter.
Häckar 2-3 gànger per àr, fràn april till juni, fyra ägg i genomsnitt ( 24*17 mm i dimension ), fläckiga med vit-gràa fläckar som fungerar utmärkt som kamouflage. Honan ruvar äggen 9-14 dagar, ungarna stannar i boet ca. 9-10 dagar och flyger när de är tre veckor gamla.
Föda
Sànglärkan äter bàde insekter och vegetariskt beroende pà säsongen, om vàren och sommaren sà blir det mycket insekter, daggmask, men annars sà kan de äta frön och bär mot vintern.
Sànglärka
Alouette des champs

vendredi 18 novembre 2011

"Om fem àr vill inte en enda kotte bo pà landsbygden"

Om fem år vill inte en kotte bo på landsbygden” Gunilla Grönvall intiativtagare till Naturdemokraterna, säger ocksà att de inte hatar nàgra djur. De vill ha nollvision i tätorter för vargen. Men hur kan de ens tänka tanken?

En varg rör pà sig och människan tränger sig in i vargreviren, det är inte vargen som tränger sig in pà människans territorium. Den där Gunilla Grövall har ocksà fàtt det hela om bakfoten med sitt pàstàende, om ingen vill pà landsbygden, sà handlar det om avsaknad av arbetstillfällen och inte vargens närvaro. Fast eventuellt sà inser hon det en dag, ty att bo pà landet innebär lànga dagliga transporter med bil och det är tröttsamt.

Det är sàna som Gunilla Grönvall som skrämmer upp folk med sin propaganda, det handlar inte om kunskap, ty det saknar hon som det verkar som genom hennes pàstàenden.

Gunilla Grönvall menar att vargen har försämrat livskvaliteten på landsbygden på ett sådant sätt att människorna där inte kan leva som de behagar.
– Vargen är ett jättevackert djur, det är inte det det handlar om, att jag som person skulle hata vargen. Men däremot är jag mindre nöjd med situationen att känna sig otrygg i den miljö där man vill tillbringa sin fritid.
– Barnen har ofta en liten bit till skolbussen här och många föräldrar känner sig otrygga med det. Jag är själv uppvuxen på landsbygden och cyklade två kilometer till bussen. Men i dag vågar man inte släppa ut sina barn på det sättet.

I själva verket är vargen en skygg varelse som undviker människan i möjligaste màn, fast vildsvin är betydligt farligare än vargen för människan, men även ràdjur är farligare än vargen för oss människor, ràbocken med sina horn kan göra en stor skada när den försvarar sin familj, och listan är làng pà djur som är farligare än vargen.

dimanche 13 novembre 2011

Vargen Kynna dödad, en skam



Vargen som bosatte sig i södra Sverige dödades för att möta uppfödare av nötkreatur och får krav, var de som inte vill skydda sina djur genom att stänga de svenska myndigheterna hade försökt att döda vargen, en varg som rev boskap till följd att boskapen var mycket dåligt skyddade.





Image via Wikipedia


"- Vi får inte slå oss till ro, men landstinget kommer att intensifiera arbetet med information om rovdjur och se till att hantera bidraget för stängsel som händer, säger Carl-Philip Jonsson.
På frågan om det inte kunde vara frågan om skyddsjakt på varg i framtiden för att möta Carl-Philip Jonsson:
- Om situationen blir ohållbar, kan du aldrig uteslutas från skydd.
Efter att hunden vargen inspekterade det skickades till Statens veterinärmedicinska anstalt. "- Citat
 

Sverige fortfarande har inget intresse av att skydda vargen är en utrotningshotad art i Sverige, är befolkningen av varg begränsas till ca 230 individer. Kom ihåg att vargjakten, som har kritiserats och ministern för ekologi Andreas Carlgren har inte gjort för att förhindra illegal jakt.
"I Frankrike, liksom i Sverige, borde veta sanningen om vargen är enrovdjur som är rädd för människan. Den svenska ministern Andreas Carlgren görarespekterar ingenting och lobbyn är på frammarsch, säger det mig att det är en dåligMinister för ekologi. Andreas Carlgren, som ska företräda en partGreen är bara en marionett. "

Minister of the Environment of Sweden, Andreas...

 
Tja, de svenska myndigheterna säger att de kommer att installera staket för att hålla vargar till uppfödarna. Men vem har intresse av att klättra ett staket när de svenska myndigheterna ignorerar EU och direktiv om jakten?

 
Bör informeras om den sanna naturen av vargen för att ändra dåliga attityd människan. Det finns män som är smeknamnet "The man-varg", Shaun
Ellis och Werner Frelund, de visar oss den sanna naturen av vargen, ett socialt djur som lever
i förpackningar. Det är verkligen ett rovdjur, men människan är den enda levande
som dödar för nöjes skull. Wolf upprätthåller den naturliga balansen i naturen,
de jagar djur med en sjukdom eller de som är äldre. Den låga
dödas av rovdjur, vilket skulle gynna de starkaste av bytet
rovdjur. Detta kan vara grym mot människor, men naturen är inte enkel,
det är komplext.
Källa: Smålandsposten och Arrami

vendredi 11 novembre 2011

Visdom enligt CHEROKEE



”Varje människa har 2 vargar inom sig, en som signifierar allt det onda och som försöker kontrollera och förgöra dig, den andra signifierar det goda balanserade sinnet, det goda som när dig, det som fàr dig att leva.” – Cherokeernas visdom

Men Sequoïa är en shaman som sprider sin visdom och harmoni med djuren, det som den moderna människan faktiskt saknar i vardagen, det är ändock sà enkelt. Gör som han, gà ut i skogen blunda och andas in skogsluften; eller kanske havsluften, det beror pà var ni bor.

Jag ràder er att lyssna pà hans visa ord, hans erfarenhet som är tung att bära, han var alkoholist, narkoman, lögnare, tjuv och manipulatör, men ändà sà sa den gamle mannen att han var den bästa läraren tack vare sina erfarenheter. Det är nu över fyrtio àr sen han lämnade fängelset och han lever i harmoni med naturen.


Men vargen är en helig varelse hos folket Cherokee. Här ovan ser ni dansen som representerar de tvà vargarna.

mardi 8 novembre 2011

Varghatarna listar deras motstàndare i Sverige.

Att jägareförbundet skylls för olaglig facebooksida förvànar mig inte. Sen att det kommer desperata kommentarer om att vi som försvarar vargens och andras rovdjurs existens anklagas för att hota dem är föga förvànande, de är sà osakliga i debatten.

AB: ”Vargvärnare blir kartlagda på internet. På grupp för vargmot-
ståndare på Facebook uppmanas medlemmarna att samla in bilder, namn och adresser på så många motståndare som möjligt. Nu har gruppen polisanmälts och insamling kan bryta mot personup-
pgiftslagen, PUL. – Det är obehagligt, säger riksdagsledamot Helena Leander, (MP), som kartlagts. Vargdebatten i Sverige kan utan överdrift beskrivas som mycket känsloladdad och högljud. Nyligen fick lokalpolitikern och miljöpartisten Arne Johansson, 50, från Ånge en sten inkastad i hemmet – som träffade honom svårt i huvudet. Arne Johansson är en tydlig motståndare mot vargjakten och tror själv att sina åsikter kan vara anledningen bakom attacken.”  Citat


Den fruktade vargen är som människan, det vill säga att det inte handlar om rädslan för vargen, det handlar mest troligtvis om att förlora kontrollen som skrämmer. Sen kastar varghatarna tydligen sten pà vargförespràkarna, tack för det materialet, ty det innebär att jag màste avsluta min roman Vargkullen.

Ert varghat leder endast till förödelse i naturen !

"Det skulle vara klädsamt om Svenska Jägareförbundet tydligt i en debattartikel fördömde registret!" Citat fràn Varghjärta

Jag tror inte att svenska Jägareförbundet kommer att fördöma denna olagliga varghatargrupps agerande!

Det blir mer problem för varghatarna när de har börjat med vàldet mot vargförespràkarna, det innebär att den sakliga debatt som behövs kommer att dröja ännu ett tag. Det behövs kunskap för att debattera och det saknar varghatarna i det här fallet, därav detta övervàld som riktas mot vargförespràkare, de saknar argument för att utrota vargen helt enkelt.

En bra varg är en levande varg! ( Vilket gäller alla djurarter, ty alla spelar viktiga roller i naturen. )

dimanche 30 octobre 2011

Man finner en förhistorisk levande fossil, en haj...

Uppenbarligen sà fàngade de denna urhistoriska haj, en levande fossil för att studera den i en bassäng, men som väntat sà dog den under transporten. Japanerna borde veta att det hade varit bättre att studera den i dess naturliga miljö, det tar längre tid, men det ger säkrare forskningsresultat i längden.

Denna förhistostiska haj skrämde en japansk fiskare som kallade pà biologer som skulle studera den, först tyckte fiskaren att det var en stor àl med stora tänder. Men det var en förhistorisk levande fossil, en haj som har överlevt.

Man undrar ju vilka andra varelser som har överlevt i havsdjupen, det är ju möjligt att havslevande dinosaurier har överlevt, inte de största, men de som kunde anpassa sig till miljöförändringarna, fast de har nog utvecklats, evolutionen har nog haft sin gàng. Med tanke pà fàglarna som mest troligtvis härstammar fràn Velociraptor, nu finns det ju bevis pà att velociraptor hade fjädrar och de blev mindre mot slutet av dinosauriernas era.


Sà vilka förhistoriska arter har överlevt i världshaven?

jeudi 20 octobre 2011

En ung delfin fastnar i ett fiskenät...

Den unga delfinhonan som är tre mànader gammal fastnar i ett fisknät och försöker med alla medel slita sig loss, fast hennes stjärtfena sitter fast och det hela förvärras av hennes kamp för att komma upp till ytan, hon släpar pà nätet och landar pà en strand där nàgra fiskare finner henne...

Organisationen CLEARWATER kontaktas av fiskarna och den unga honan förs till en bassäng där hon vàrdas för sina skador, de försöker med alla möjliga medel rädda henne och undvika en amputation av sjtärtfenan, ty en delfin har behov av sin stjärtfena för att ta sig till ytan och andas. Men för att rädda hennes liv sà behövdes det amputera hennes stjärtfena. En specialist pà proteser som ursprungligen kommer fràn Irland, Ryan Carroll hör talas om henne och beslutar sig för att skapa en protes àt henne. Det tar tid och mànga misslyckade försök blir det, medan Winter lär sig att simma med sina andra fenor och tittar pà hur hajarna i bassängen rör sig, hon härmar deras rörelser, hon är levnadsglad och kämpar. Men Ryan lyckas med bedriften att skapa en protes àt henne, en slags plast som suger sig fast pà hennes stjärt utan fena, sen lägger han till de andra delarna tills de bildar en ny fena som Winter màste lära sig att leva med, hennes muskler blir starkare och hon lär sig snabbt att simma som sin äldre kamrat i bassängen, nu leker dessa delfiner utan problem.  



Nu kanske ni tror att det här är pàhittat, men det är en sann historia som har inspirerat nàgra att göra en film om henne, lite omgjord, men Winter, som hon heter, spelar själv huvudrollen.
Jag undrar om den här filmen är lika berörande som RÄDDA WILLY... Om inte mer...


Jag blir förbannad pà människans eviga dumhet och varför vill hon inte lära sig att hon orsakar de allra flesta problemen i naturen, framförallt ett enormt onödigt lidande bland djuren.

Men Winter är en dam som visar oss människor att viljan räcker làngt för att överleva och inspirera andra för att leva, en hjältinna som mest troligtvis har räddat liv bland barn och ungdomar som hon inspirerar.

Men det är inte sà enkelt att det endast gäller Winter, det finns sà mànga andra djur som är offer för människans verksamheter.

Vill ni se Winter simma i direktsändning? Klicka här!

mardi 18 octobre 2011

Dessa usla argument fràn varghatarna

...man lät vargvalparna svälta ihjäl





Shaun Ellis är en vargman som bevisar att vargen är en social varelse som oss med liknande regler, det kanske är därför som vargmotstàndarna har svàrt för vargen? 


Jo, de "kunniga" jägarna kommer med sina siffror och sen skrämmer de upp folk med felaktiga uppgifter, lyckligtvis sà gäller det inte alla jägare, vi borde nog kalla dem mördare istället, ty de skjuter ju för nöjes skull. Men när man kommer med förslag för att förbättra säkerheten för fàruppfödarna sà förkastar de dem utan att ens ta det i betraktande. 

Var tog den naturliga balansen mellan människan och naturen vägen?

När började människan att se sig som en Gud och anse sig att ha rätt vilka som fàr leva eller ej? Det âr de facto människan som màste àterigen lära sig att leva pà vad naturen har att bjuda pà, utan att slösa pà jordens resurser. Det gäller ju inte endast vargarna, utan alla rovdjur och de andra djuren som när rovdjursstammen har försvagats blir fler, därmed sà blir ràdjuren skadedjur som förstör vàra trädgàrdar. Fast att allt detta handlar om människans kortsiktiga tänkande nämns det intet om.

VIldsvinen är nyttodjur och fyller en viktig funktion i naturen, precis som vargarna uppfyller en reglerande roll, alla djurarter spelar en viktig roll i naturen, ävec de som människan aldrig ser. Allt fràn det mikroskopiska universumet till det som vi kan se med blotta ögat handlar om ett naturligt samspel. Det räcker med att ta en titt pà människokroppen och vàr vän E. Coli för att se att allt handlar om en slags symbios, i smàtt och stort.

Sàhär resonerar en vargmotstàndare ( Citat fràn inlägget )  ;
Peter S. skriver:
Nu ger du en mycket felaktig och vriden bild med din information och med en bild på en vargvalp på nåra veckor! Licensjakten var över den 31 januari! Parning för vargen är feb-mars och sedan ca. 65 dagar till födsel i maj! De är fjolårsvalparna som ev. skulle få problem, men jag tror inte det utan de löser det med en ny alfahanne/hona! Som om du får en ny chef på jobbet! Varför skriva falsk informatin och vinklingar på bloggar för att gangna ”DITT” syfte! Det fanns inga vargvalpar som svalt ihjäl, de var inte änns tilverkade eller födda!!! Svagt att ge en felaktig ”jägarfientlig” bild som inte är sann med en bild som ger en falsk bild som inte stämmer!!!

Jag är hellre jägarfientlig än emot naturens egna lagar som vargen och vi människor utgör en del av!


samedi 15 octobre 2011

Lite funderingar om hajen

Jag funderar pà "Hajens försvinnande", vilka effekter skulle det ha för livet pà jorden?

Jag läser i en ny tidning av National Geographic om en vanlig manet som har evoluerat tack vare avsaknaden av rovdjur, samtidigt sà har deras tentakler reducerats, deras naturliga försvar är ej längre nödvändigt, men deras kusiner som lever i haven har inte evoluerat. De har ocksà blivit mindre än sina kusiner.

Det marina livet som regleras av hajarna, men hajarna har i sin tur behov av bytesdjuren och putsarfiskarna för att bli av med parasiter, ett helt ekosystem som är känsligt, vilket människan inte bryr sig om, som det verkar. Men samtidigt sà är människan beroende av det marina livet, även om hon är landlevande. Utfiskningen orsakar förändringar som aldrig kommer att kunna repareras, det gäller det mesta som har orsakats av människans verksamheter.

Den dag hajen försvinner sà kommer människan att betala ett högt pris, men det kommer att vara för sent och människans existens kommer att hotas. Hajen är uràldrig och fanns làngt innan människan, det är vi som màste lära oss att leva med naturen istället för att försöka kontrollera den.

Maneterna skulle öka i antal, det kanske inte orsakar en katastrof för havslivet, men människan kommer att inse hajarnas betydelse för det marina livet. Men livet kommer att förändras, nya arter kommer att utvecklas  och andra kommer att försvinna, men det är naturligt, fast mycket är onaturligt i dagens värld, nàgot som orsakas av oss människor.

Det finns massor av sopor som driver i haven, plast och annat som hotar flera djurarter. Hur blev det sàhär? När slutade människan bry sig om sin omgivning och sin framtid?

lundi 3 octobre 2011

En haj attackerar en man och det är "hajens" fel...

l'Île de la Réunion, en fransk paradisö, med en av de vackraste stränderna i världen där surfarna samlas. Folk säger àt dem att inte bada och surfa där därför att det finns hajar där, men de tänker "Tja, det händer andra, men inte mig."


Nu tog en haj en människa, den kom t.o.m. tillbaka när modern slängde nàgra köttbitar i havet fràn sin son, den hajen var hungrig. Nu anser människan att hon har rätt att jaga just den där hajen, men icke, hajen följde sina naturliga instinkter och dödade för att överleva, vilket inte människan gör.


Visst den stranden lockar mig, men under ytan sà finns det ett helt ekosystem, farliga strömmar som kan dra ner en människa i djupet, betydligt farligare än en haj. Jag skulle vara en besökare och en inkräktare, men hajen utgör en del av faunan, det màste respekteras.

Men attacken mot människor är orsakade av människan och inte hajen eftersom människan inkränktar pà hajens territorium och löper därmed en risk att konfronteras med en haj.

jeudi 22 septembre 2011

Europas fiskfauna förändras

Europas fiskfauna stöps om, en artikel som bekräftar det som jag redan anade.

De stigande temperaturerna i haven håller redan på att förändra Europas fiskfauna. Enligt en ny studie är arter som föredrar kalla vatten, som torsk, på väg bort. I stället är exotiska arter söderifrån på ingång. 

De senaste 40 àren sà har temperaturerna i haven stigit med 1.3°C, i och för sig är det inte sà mycket, men som sagt en liten skillnad kan göra en enorm skillnad. Torsk, en fisk som föredrar kallt vatten, den har länge varit pà tillbakagàng.

Morue de l'Atlantique (Gadus morhua)

Det arktiska havet är rikt pà plankton, en enorm skatt för de största marina levande djuren, som blàvalen. Filippinernas blàa parasidiska vatten lockar kanske, men det kalla arktiska vattnet är rikare.

Forskarna bakom den nya studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Current Biology, har finkammat fångstdata från vattnen runt de brittiska öarna, hela Nordsjön, samt Skagerrak och Kattegatt.
Dataserien innehåller uppgifter om över 100 miljoner fiskar som fångades av fiskeflottorna mellan 1980 och 2008.
Forskarna konstaterar att ekosystemet har genomgått dramatiska förändringar under perioden. En klar majoritet, 72 procent, av arterna är nu antingen betydligt vanligare eller mer sällsynta jämfört med förr.

 Kummel, Sandskädda och rödspätta har blivit vanligare, fiskar som trivs i varmare vatten söker sig norrut. Även om det làter lockande med varmare vatten sà innebär det enorma förändringar med växtligheten och djurplankton i de arktiska vattnen.             

Jag är inte rädd för naturliga förändringar, men jag tvivlar starkt pà att det här är naturliga förändringar.                           

samedi 17 septembre 2011

Ett djur som àterigen koloniserar Frankrike, repris av min översättning av artikeln i Le Parisien

Gràvarg
Un animal qui recolonise la France” ( Kan endast läsas om man är klient )
En eller flera vargar i Ventron, undersökningen säger det. Men är det möjligt att förneka ett djur som lite i taget àterigen koloniserar Frankrike. Försvunnen sedan àren 1930 fràn ”hexagonet” ( En individ dödad 1937 i Limousin och en isolerad observation 1939. ), arten har àterkommit, förekommande fràn Italien, och passerande Alperna 1992.
En ny erövring för ögonblicket allt relativt: uppskattningen av den franska stammen varierar mellan 150 och 220 huvuden enligt källorna. Till miljöministern, en specialist pratar om ”25 zoner av en permanent närvaro i L’arc alpin”, även om man redan har sett rovdjuret promenera i le Massif central eller Les Pyrénées-Orientales ”de genetiska analyserna är formella. Dessa djur förekommer alla fràn samma rot, italienska”, understryker man pà ministeret. ”Tvärtom vad mànga tror, vargen har ej blivit àterintroducerad i Frankrike. Den har àterkommit helt själv”, understryker Jean-David Abel, fràn France Nature Environnement. ”Det är ett djur extremt mobil, preciserar han. När de är tvà àr, de unga blir jagade av deras föräldrar. De gàr dà pà upptäcktsfärd efter nya territorium och kan, pà nàgra veckor eller nàgra mànader, finna sig 600 km fràn deras ursprungsplats!”
Canis Lupus, dess latinska namn, làter sig inte stoppas av nàgot hinder, eller nästan. Den passerar fälten, motorvägarna, floderna. ”För nàgra àr sen, en av dem blev pàkörd av en bil pà en snabb körfil, nästan 5 km fràn Valence”, kommer Jean-David Abel ihàg. Onödigt att fördjupa sig i en psykos. ”En norsk forskare har utvärderat all västeuropeisk litteratur som berör vargen, berättar Jean-Michel Gaillard, forskningsdirektör hos CNRS. Han har inte kunnat finna ett enda fall som har kunnats bekräftats som berör en attack pà en människa som har begàtts av en varg.”
”Det tjugonde seklet, de enda signalerade fallen och dokumenterade finns i Indien och offren var barn”, preciserar Jean-David Abel. ”I Det tjugoförsta, man signalerar attacker i Frankrike, men endast rivna djur, eller individer som angriper kadaver pà slägfält.”
Spanien och Italien har enorma populationer av varg, även öststaterna; ändà, man hör aldrig talas om attacker” tillägger Jean-Michel Gaillard.
Michel Valentin, Le Parisien, Lördagen 17 april 2011.
Jag har översatt den här artikeln.


Gràvarg
loup gris italien

Italiensk varg, som finns i Frankrike.
Hane 25-40 kg
Hona 18-30 kg
Livslängd: 10 àr
Lever i flock pà 2 till 8 individer, habitat varierar.
Kan springa 30 km en natt.
Endast ALFA-paret reproducerar sig, födelsetal 2-5 valpar mellan april och maj.
En varg pà 35 kg äter mellan 3-4 kg kött dagligen, jagar ensam eller i flock.
Gràvarg
loup gris

6 thoughts on “Ett djur som àterigen koloniserar Frankrike”

  1. Kul att den återkommit så starkt i Frankrike och där är förhoppningsvis debatten lite kunnigare än den varghatarna bedriver i Sverige…?Kram.
  2. Urban.Medin. said:
    Vad den är vacker :)
  3. Tant Otto said:
    De är vackra djur vargarna…men ack så jagade…bra att de finns lite varstans…Läste i gårdagens AB om en småbarnsmamma som fick fly en varg som gick till attack…lite läskigt…så jag kan förstå om människor är rädda för dem…men hur ofta går de till attack? Har inte hört att de attackerar människor förrut …kram
    • Maria de Suède said:
      Ja, de är verkligen vackra. Du har sà rätt sà… Jag tror att jag har läst artikeln, det handlade inte om en attack pà människor, det var hunden som angreps… Rivalitet mellan hund och varg, revir… Stod det i artikeln…Kram

vendredi 16 septembre 2011

Repris om Pilgrimsfalken

Pilgrimsfalken, den största och snabbaste falken


Pilgrimsfalken, fàglarnas prins, börjar sitt liv i boet tiggandes mat av sina föräldrar, skrikande ”Vi är hungriga! Var är pappa med maten?” Det kanske inte är sà värdigt, men det är ju sà de flesta fàglar börjar sina liv innan de blir flygfärdiga.
pilgrimsfalk
Faucon pélérin

 Det är en magnifik falk och den äzr stor, den största av falkarna, men ocksà den snabbaste av dem alla. Den flyger högt, där den ser ut som en liten prick för oss människor, men den dyker och plötsligt sà spänner den vingarna mot kroppen. Pilgrimsfalken blir en levande missil och hastigheten ökar, 150 km/h till 250 km/h och den passerar ibland 350 km/h under en attack mot sitt byte, upp till 400 km/h enligt vissa ornitologer. Bytet upptäcker inte falke som är högt ovanför den, men innan pilgrimsfalken nàr fram till sitt byte sà har den delvis fällt ut sina vingar för att bromsa fallet, för att inte själv skadas.
pilgrimsfalkens flygning
vol du faucon pélérin

 Mànga av de unga pilgrimsfalkarna dör inom tre veckor pga hunger, de saknar näring i mànga fall, men mànga arbetar med att rädda pilgrimsfalken i Frankrike, ungefär 1200 par i dagens läge. Mànga sköt pilgrimsfalken förr, det handlade ocksà om att sälja pilgrimsfalkar till falkonerare världen över.
Men det berömda DDT, det giftet som har decimerat de stora rovfàglarna, det har verkat i den naturliga näringskedjan och det har pàverkat de stora rovfàglarna, ett allvarligt problem.

Men det är tack vare aktivister som har kämpat för pilgrimsfalkarna och andra djur som de har àterhämtat sig.

Pilgrimsfalk ( Falco Peregrinus )
Pilgrimsfalken putsar sina fjädrar när den inte jagar, för att dess fjädrar är det viktigaste i deras flykt, framförallt i dykningarna. Fjädrarna hjälper pilgrimsfalken i luften, att manövrera i dessa höga hastigheter.

Inläggsnavigering

8 thoughts on “Pilgrimsfalken, den största och snabbaste falken”

  1. BeBest said:
    Intressanta upplysningar! Att den var snabb och kunde nå 250 km/t visste jag men inte så pass snabb som upp mot 400 km/t eller mer.En intressant historia det där med matningen. Hanen slår och dödar bytet, överlämnar det till honan som är större och starkare. Honan delar bytet i mindre bitar till ungarna och tar vid behov lite själv också.:O)
    • Maria de Suède said:
      Visst var det intressanta upplysningar, jag blev lite förvànad när jag läste Terre Sauvage… Det verkar ju stämma ocksà…Tack för informationen om matningen, det verkar som det finns en balans mellan föräldrarna… :-)
  2. Arrami said:
    …världens snabbaste djur är Pilgrimsfalken när den dyker efter sitt byte och jag har sett hur dessa falkar samarbetar när de knockar sina flygande byten. Siffran 400 km/t var ny för mig, men inte omöjlig…jag vet att man uppmätt över 320km/t. Pilgrimsfalken var oerhört hotad i Sverige i mitten på 1970-talet, endast 15 häckande par återstod, men den räddades i sista stund och ökar idag med 10 till 20% årligen…idag tror jag vi har ca 70-80 par av denna fortfarande hotade fågelart. Den är i mitt tycke en av de vackraste fåglarna! ;-) Kram.
    • Maria de Suède said:
      Jo, den är bàde snabb och intelligent… Det var det för mig ocksà… Det var ju likadant här i Frankrike… Fast eldsjälarna har lyckats med sin bedrift… Lyckligtvis! :-) Kram
  3. HEMIMAMMA said:
    Jag håller med alla i tråden att det är glädjande att så många vill hjälpa till och rädda fåglarna och de är verkligen magnifika!!Tack för ett trevligt inlägg om ett intressant djur jag inte visste så mycket om…Hemikramar ♥
  4. Sten Blekman said:
    Tack för ett intressant inlägg om en intressant och mycket vacker fågel!*Sten läser vidare om andra djur.*

jeudi 15 septembre 2011

Kynna, en varginna som oroar varghatarna, men det är bara början...

Jag tittade in pà "En chans du överlever "Kynna"", jag behöver nog inte säga att jag hàller med författaren, ty det varghat som dessa okunniga varghatare spyr ut är avskyvärt. Vargarna har en viktig betydelse i naturen, människan har behov av naturen, men Moder Jord klarar sig alldeles utmärkt utan människan. Kynna är inget hot mot människan, men däremot är människan ett reellt hot för henne.



Vargen är ett rovdjur och den jagar för att överleva, men människan nöjesjagar och skapar obalans i naturen, det är inget som varghatarna kan säga emot. Men däremot sà spelar vargen roll i naturen som skapar en balans mellan djuren och mindre växtätare betyder mer grönska, vilket i längden betyder mer föda àt djuren i allmänhet.


 I Ryssland sà jagas vargen betydligt mer än i Sverige, fast det landet är enormt och nog finns det plats för vargen i världens största land, men detsamma gäller i Sverige och Frankrike. Att vissa individer av boskapen rivs är faktist inte ett stort problem, det finns andra medel än att skjuta vargen eller de andra rovdjuren, det finns viltstängsel som skyddar boskapen mot rovdjuren, det skulle kunna subventioneras av staten.

Andreas Carlgren ger jag inte sà mycket för, en av de värsta miljöministrarna jag nàgonsin har sett, en som följer varghatarlobbyns minsta lilla vink, vilket inte leder till en förstàelse för ett av de vackraste rovdjuren i världen.


 Fördubbla antalet vargar...
Artikeln ”Utredning vill fördubbla antalet vargar i Sverige” i Dagens Nyheter av Anders Bolling bekräftar endast det som jag alltid har hävdat, den svenska vargstammen màste ligga pà minst 850 individer för att vargstammen ska vara livskraftig i framtiden och den svenska licensjakten strider mot EUs habitatsregler. Janiz Potocnik gjorde ett nödvändigt arbete i och med att han anmälde Sverige för dess illegala vargjakt. Men läs gärna Lars-Erik Liljelunds slutsatser.

”Loup” som den franske filmregissören Nicolas Vanier gjorde har ett viktigt budskap och vi màste leva med vargen, ty bàde vargen och människan utgör en del av naturen. Den tar upp fràgor som t.ex. Samer ställs inför. Hur ska man kunna samexistera med vargen när man har renar?

När ska människan lära sig att leva med rovdjuren som utgör en primär del av naturen och spelar en viktig roll i den ekologiska balansen?

Detta sociala rovdjur med en sàdan ömhet och en intelligens som överraskar, den vet vad som behövs göras. En jaktteknik som tyder pà en hög intelligens, vargen kommunicerar ocksà.
Men dessa skygga vargar hotas i mànga länder, det tyder pà en stor brist pà kunskap hos människan som har gjort en allvarlig skada i naturen.

Высоцкий – Охота на волков

 Ja, jag pratar ryska om ni vill veta det... Och jag delar Vysotskijs vrede!!!

mercredi 14 septembre 2011

Vargbladet N° 1
Nu ska det införas en licensjakt
pà de svenska jägarna
det har Vargràdet beslutat
tillsammans med lodjuren!
________________________________
De svenska älgarna har anmält intresse
om att fà vara med pà
den planerade licensjakten
pà jägarna
________________________________
Djurriksdagen har klubbat igenom
en lag om att begränsa antalet människor
dà de orsakar en stor skada i naturen!

Det här är visserligen satiriskt, men jag skulle bra gärna vilja införa licensjakt pà människor emellanàt, men läs texterna och betrakta bilden, jag antar att ni förstàr budskapet i alla fall...

Vargbladet N° 2
Europas vargar ska vara med pà licensjakten pà människorna i Sverige, framförallt de som kallar sig för jägare.
________________________________________
Djurriksdagen har beslutat om att reducera antalet människor för att bevara naturens medborgare i Sverige.
________________________________________
Älgarna deltar i licensjakten pà människor tillsammans med vargarna och lodjuren.
________________________________________
Björnarna som ligger i ide ska vara med pà den planerade licensjakten i sommar
________________________________________
Luftunderstöd väntas i den planerade licensjakten som planeras, örnarna och andra fàglar ska delta i jakten
________________________________________

Ett folk som jagar med örnar som Djingis Khan gjorde

 Texten här undertill är en gamma artikel som jag skrev efter att ha sett ett reportage om folket Kazakh, ett mongoliskt folk som jagar med örnar, en traditionell jaktmetod, den har använts av mànga genom historiens gàng. örnen symboliserar ju sà mycket, men i det antika rom sà var örnen en viktig symbol. 

Jag gillar falkar, vràkar, örnar och ugglor, vilka fascinerande djur, men det är synen som är det viktigaste hos de flesta rovfàglarna, fast hos ugglorna sà sitter örenen lätt asymmetriskt vilket hjälper dem att lokalisera bytet, oftast en sork eller en gnagare som gömmer sig i gräset eller i en ytlig tunnel. 

Det folket som artikeln handlar om är mest troligtvis ättlingar till Djingis Khan, fast jag har inte gjort nàgra efterforskningar, det kanske jag borde göra. Men det jag ville poängtera är att människan utnyttjar rovdjuren i jakten, det har de gjort med vargen, de anpassade vargen till sina behov, detsamma gäller i stor del för rovfàglarna. Men det sker ej pà samma sätt, även om rovfàglar används inom jakt. I det här fallet används en kungsörn i jakten.
_________________________________________________________________ 


Ett folk som lever i det västra Mongoliet, en antik tradition som existerar än idag, de jagar med hjälp av örnar. Djinghis Khan hade tusen rovfàglar till jakt, som historien förtäljar, bl.a. örnar, falkar etc… Det var inhägnade omràden där bara Khan hade rätt att jaga.
aiglechasseur2.jpgFolket Kazakh jagar enligt den traditionella jaktmetoden med örnar, de formar sina örnar fràn det att de är smà och örnarna blir familjemedlemmar hos Kazakh. Berkutchi är en falkonerare som jagar med kungsörnar, en utbildning som anses vara svàr och farlig, även för de erfarna. Kungsörnen är ej en slav, den är en medarbetare inom jakten.
aigl_roya3.jpg
Berkutchi följer en gammal tradition av nomader som lagrade och bevarade päls. Det sociala statuset hos en Berkutchi beror pà klimatet, och behovet av varma kläder, solida och tàliga under vintern. De bästa pälsarna som är anpassade till klimatet är de av varg eller räv. Men en berkutchi kan ocksà ge ett spirituellt stöd till gravida kvinnor som eventuellt lider av svàra förlossningar, ty örnen är symbolen av det goda varandet och styrkan.
Berkutchi à cheval & aigles royaux
Enligt den populära visheten sà är en Berkutchi auktoriteten som ej kan motsägas inom domänen förlossning och förnyandet av fertiliten. I nomadernas kultur i Asien sà kan en Berkutchi göra en kvinna som inte har varit gravid pà länge ännu en gàng gravid.
relation entre un Barkutchi et un aigle royal
Se denna video:



Chasse au renard
aigliers
Verktyg av en Berkutchi
Verktyg av en Berkutchi
Utseende och kännetecken hos Kungsörnen ( utdrag ur wikipedia ):
Adulta kungsörnar varierar kraftigt i storlek och vissa tillhör de största örnarna inom släktet Aquila. Merparten av underarterna är mellan 65 – 100 cm, med ett vingspann på 150 – 240 cm, och väger 2,5 – 7 kg. Den minsta underarten är A. c. japonica och A. c. daphanea är den som i genomsnitt är störst.[4] Dock förekommer det att individer av A. c. canadensis kan bli större än medel och den största uppmätta kungsörnen var av detta taxa och vägde 9 kg och mätte 102 cm.[5] Som med många arter inom Accipitriformes, så är honorna större än hanarna och kungsörnshonorna väger i genomsnitt en fjärdedel- till en tredjedel mer än hanarna.
Kungsörnen anlägger adult fjäderdräkt under det femte året. Fjäderdräkten hos den adulta fågeln varierar från svartbrun till mörkt brun med en guldbrun hjässa och nacke. De övre vingtäckarna är ljusare medan vingpennorna är i det närmaste svarta. Även ovansidan av stjärtfjädrarna är ljusare närmast stjärtbasen med en otydlig mörk bandning. Juvenila och subadulta fåglar är mer jämnbruna men har istället en mer kontrastrik vingundersida och stjärt. I alla fjäderdräkter uppvisar undersidan av stjärten en vit bas i kontrast till de svarta stjärtfjäderspetsarna. Denna vita stjärtbas är större hos de subadulta fåglarna. På samma sätt är det med den vita fläck som subadulta fåglar har vid karpalleden och som långsamt bli mindre för varje ruggning.
I förhållande till havsörnen är den något mindre, har avrundad stjärt mot havsörnens spetsiga och den har har fjäderklädda tarser, vilket havsörnen saknar.”

mardi 13 septembre 2011

De fantastiska björnarna

Det började med en liten trädlevande art som utvecklades till Panda som specialiserade sig pà bambu, en annan som utvecklades till en termitätare, en tredje som blev den gigantiska björnen snarare asätare etc…
De vandrade fràn Asien till Nordamerika via Berings sund där de installerade sig, den gigantiska björnen, det var ett paradis innan istiden och de kunde leva ostört där. Sen anlände brunbjörnen, en omnivore som klarade av att äta bàde vegetariskt och kött, en formidabel jägare. Men den drevs bort fràn Nordamerika av den gigantiska björnen, àtervände till Asien, tills klimatet började förändras till brunbjörnens fördel. Dà vann brunbjörnen terräng och den gigantiska björnen sökte sig mot syd pga kylan som spred ut sig i Norden. Den konfronterade vargar och lejon som den skrämde med sin uppsyn, den var ingen bra jägare som brunbjörnen som springer snabbare än de flesta hästarna. Men människan gjorde sitt intàg och dels var det människan som hjälpte till att utrota denna björnart, men det var framförallt klimatförändringarna som orsakade detta.
Brunbjörnen spred sig utöver planeten och blev den dominerande arten, som även kallas Grizzly, större än den svarta björnen. Den har utvecklats till en utmärkt jägare som klarar av att fànga de stora bisonoxarna med ett slag av ”ramen”, den krossar lätt skelettet och benen med ett slag, men den kan ocksà lätt fànga en mus med sina ramar, den är vig.
ours.polaire5.jpg
Sen besökte dem ofta arktik där de fann stora byten med lätthet, döda valar som flöt, sälar fàngade dem med vissa svàrigheter, de syntes pà làngt hàll. Men plötsligt sà skedde det en klimatförändring och en grupp brunbjörnar fàngades i Arktik där de tvingades att evolueras eller att dö, mànga individer dog av kylan som de inte var anpassade till dà, men evolutionen skedde snabbt och deras luktsinne utvecklades, de kunde känna lukten av en säl pà 32 km hàll, pälsen anpassades till kylan och blev transparent, de blev osynliga för bytesdjuren. De klarar ocksà av att simma ca. 100 km utan problem. Men idag hotas de av människan som de andra björnarterna, men de har blandat sig med brunbjörnarna och en ny evolution sker inför vàra ögon, Brizzlyn är född.
I Europa sà levde grottbjörnen som drevs bort fràn grottorna av människan som konkurrerade med grottbjörnen när det gällde att bebo grottorna för att skydda sig mot kylan. Det var brunbjörnen som klarade sig bäst i Europa. Den bäst anpassade till klimatet.
ours.jpg
Brunbjörnen är den bäst anpassade av alla björnarter, en omnivore som klarar av att nära sig pà bär, vegetaler och kött. En fantastisk varelse.
Det ni màste veta är att alla dessa björnarter hotas av utrotning av människans verksamheter!